Om du som svensk medborgare har hittat kärleken hos en person som har ett medborgarskap utanför EU och vill att din partner ska kunna komma och bo i Sverige, kanske du funderar på att ansöka om uppehållstillstånd för anknytning. Men vad händer om du inte vill att du och din partner ska bo i två olika länder och vänta under de långa handläggningstiderna i anknytningsärenden, som ofta kan uppgå till ett eller två år? Här kommer rörlighetsdirektivet in som ett alternativ för er som inte vill bo i två olika länder för att kunna återförenas.
Rörlighetsdirektivet, även känt som Direktiv 2004/38/EG, är en EU-lag som ger EU-medborgare och deras familjemedlemmar – på vissa villkor – rätt att fritt röra sig inom EU:s territorium samt en rätt för familjeåterförening i en medlemsstat. Detta kan dock kräva att ni är gifta. Det kräver också att du med svensk medborgarskap flyttar till ett annat EU-land där du inte är medborgare i och stannar där i minst tre månader, men helst längre. Varje unionsmedborgare har nämligen en lagstadgad rätt att uppehålla sig inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader om han eller hon exempelvis är anställd, egenföretagare eller student i det EU-land man har flyttat till.
Hur fungerar det i praktiken?
- Flytta till ett annat EU-land och etablera dig där
För att kunna använda rörlighetsdirektivet som svensk medborgare måste du först flytta till ett annat EU-land och uppehålla dig där enligt villkoren i direktivet. Detta innebär att du ska visa att du har etablerat dig på ett sätt som är “verkligt”. Det är viktigt att din vistelse inte framstår som ett försök att kringgå de svenska reglerna för uppehållstillstånd. För att etablera dig i ett annat EU-land kan du arbeta, ha eget företag, studera eller ha tillräckligt med ekonomiska resurser för att försörja dig själv och din partner utan att belasta värdelandets välfärdssystem.
Det är viktigt att man dokumenterar sin vistelse noggrant och på rätt sätt för att kunna återvända till Sverige. Det kan då vara bra att ha kontakt med en migrationsjurist som kan hjälpa er att säkerställa att alla krav och procedurer följs korrekt, samt ge råd om hur ni bäst kan dokumentera er vistelse och uppehåll i det andra EU-landet. En jurist kan även hjälpa till med att förstå rättigheterna och skyldigheterna som följer med rörlighetsdirektivet, och ge vägledning om hur man hanterar eventuella problem som kan uppstå under processen, vilket ökar chanserna att återvända till Sverige utan problem. - Ansök om uppehållskort för din partner.
I det EU-land där ni bor ska din partner ansöka om ett uppehållskort som tredjelandsmedborgare och familjemedlem till dig, en EU-medborgare. Detta kort är beviset på hans eller hennes lagliga rätt att vistas i landet och visar att ni uppfyller kraven enligt direktivet. Fortsätt lev i det land ni har valt att flytta till och, som det är skrivet ovan, etablera er där på ett sätt som är “verkligt”. - Återvänd till Sverige. Efter att nu har bott tillsammans i det andra EU-landet kan ni efter en tid flytta tillbaka till Sverige. Hur länge ni måste bo i det andra EU-landet är oklart då det inte finns någon tidsgräns stadgat i direktivet. I domar kan man dock tolka det som att det krävs minst 3-6 månader för att visa att unionsmedborgaren verkligen har utövat sin rätt till fri rörlighet, som är själva grundprincipen i rörlighetsdirektivet. Att kunna visa att ni haft ett genuint och varaktigt familjeliv i det andra EU-landet är avgörande för att er ansökan om återförening i Sverige ska beviljas utan hinder. I Sverige måste ni återigen ansöka om ett nytt uppehållskort som ger din partner rätt att bo och arbeta i Sverige.